Ja, idag har jag varit på möte med Attendo. Jag måste nog säga att jag blev lite försiktigt optimistisk! Hon som jag pratade med, Therése, sa att Attendo är mycket för att man ska kunna vara överallt, alltså på alla avdelningar. På sätt och vis är det ju kul, eller hur poulsen? Bara man avslutar och kommer tillbaka till sin egen i slutändan!   . Det känns som om jag varit där hela livet, sen har jag varit där 4 år nånting. Inte så länge alls ju! Och redan fastspikad! Therése ställde i alla fall mest en massa frågor själv, om mig då, och när det blev min tur var jag helt tom i bollen. Jag tror det är så, att man var så nervös och uppskruvad inför det här, att jag inte tänkt ut några frågor för det. Jag har varit nervös sen i fredags.

En fråga var, vad jag tror att de förväntar sig av mig. Jag sa bl.a "att jag sköter mig", vilket förvisso innebär det mesta egentligen. Men det de satte högst, var bemötandet mot vårdtagarna! Och en bra kontakt med anhöriga. Jo, det vet jag ju sen länge att man är beroende av de anhöriga.

Till min stora förtjusning har jag varit på själva bygget en vecka längre än Rosrot!   . Och längre, två år, än en person som hävdar att hon absolut varit längre än jag.  Men jag vet ju faktiskt när jag började, och bara det är en källa till förtret för den personen. Jaja, var och en har sina problem.

I kyrkan igår gick det rätt så bra, med tanke på att jag inte var med och övade sista gången, och att jag legat klarvaken hela natten och helst hade stannat hemma och sovit.  Till besökarnas stora förvåning skulle kören börja med att väsnas, vi skulle föreställa en folkhop. Och in kom Jesus-Kenneth med sin hemsydda åsna (den är väldigt söt!)! Hans tygelfattning lämnade väl endel övrigt att önska, men å andra sidan hade de väl inga ridskolor på den tiden...

Får se om jag går på övningen 9/12, jobbar nästa gång och jobbar Lucia. Så varför öva? Skvallra inte nu Rosrot    ! Fast det gör du nog... Ha-ha!

Jag skulle skicka några mail kom jag på på jobbet. Dom skulle jag ha sänt iväg i förmiddags, men det gjorde jag inte. Det blev nu som först.

Ja, nu har jag också jobbat klart och kommit hem, alles gut så långt. Det är rätt bra att jobba en halv helg såhär! Fast jag får inte sovmorgon imorgon söndag bara för det. Å andra sidan är det mysigt, att imorgon bitti stiga upp tidigt och dricka kaffe med det första ljuset tänt!

Nyårsafton jobbar jag till 21:15, nyårsdagen börjar jag 07:00. Visst låter det avundsvärt?? Ja jag vet... En person på jobbet har lagt in om, ifall någon vill ta hennes julafton kl 15-21. Det tror vi väl säkert att någon vill! Precis en sån tur som inte ens jag skulle byta mig till.

Bäst jag sitter här känner jag, att jag nog är lite trött. Det var inte bra. Jag har ju inte ens druckit kvällskaffe än! Min bästa avkoppling är en kopp kaffe framför tv:n med upplagda ben. Och sen en stunds korsord. Det är avkopplande!

När jag kom till stallet i torsdags, mötte jag Herkules på vägen. Staketet låg nere på ett ställe. Ramona dä stod och åt frukost, Råsa stod i sovhörnan och Ramona dy låg inne i huset (en gammal lada de har i hagen). Ridningen gick bättre sedan jag dragit sadelgjorden ordentligt, innan dess höll jag på att kana av (jag trodde förstås att jag hade dragit den). Roligt är, att en känning från samhället har ställt sin häst Mumsan i stallet, hennes box är mitt emot Ramonas utebox.

Igår var jag en repa in till stan för att köpa krukväxter till mina tomma fönster (!). Det är en god idé, mitt i rusningstrafiken en fredagskväll. Not! Sen väl hemma, så hade alla grannarna hängt upp stjärnor och stakar, och medan Måns Möller underhöll mig, så slängde jag upp mina med. Och tände! Vad jag var nöjd och belåten när alla lyste! Vet att det finns folk, som stenhårt håller på att man inte ska tända förrän söndag, men... Och tänt ljuset på kyrkogården har jag med!

Inte fullt lika glad är jag för att jag har ont i lederna. Är det väderomslag på gång? Eller är det en vinteråkomma i allmänhet. Det är rätt länge sen jag hade det sist, det kanske var förra vintern.

Nu ska jag snart köra och jobba. Straffet för att jag var i Ullared förra fredagen! Men det ska väl gå det med. Och imorgon förmiddag är det kören, sen ska jag till Eke om möjligt, loppisen är öppen. Såna är mina helgplaner.

Nu är det advent, och då åker staken som bekant upp. I mitt kvarter har alla tänt stakar o stjärnor. Även jag, en jobbarkompis till trots!

När jag körde hem från Blekinge, fick jag ju stanna två gånger för att släppa förbi kön bakom. Det höll Majsan på att skratta ihjäl sig åt igår. Frågade hur sakta jag körde egentligen?

Det verkar som om alla fått huvudet fullt med frågetecken istället för utropstecken, efter mötet med Attendo. Klart är att de raskt ska dra ner på folk, man kan hamna på något av deras andra arbetsplatser i stan istället. Det vill man ju inte! Och vi ska, trots personalminskning, ta över den städning av korridorer som Städkraft har idag. Att vi inte får äta pedagogiskt längre förstod vi nästan innan - men som jag hörde idag, att vi inte ens får äta med de gamla?? Hur ska vi mata då? Och ska vi först gå undan och äta, för att sen sitta och se på när de äter? Eller som det var nånstans - en enda personal skötte hela ruljansen i matsalen. Jag undrar över det med, hur mycket vi kommer att bli ensamma på avdelningen.

Men det bästa - värsta - var ändå det som hände på Rosrots avdelning. De sa:

- Oh så stora lägenheter. Här får det ju plats två!

Man kan undra vad de ska säga om oss då, som har större lägenheter?

Ja, det är mycket myror i huvudet. Men man får väl tänka som Empan, att det säkert blir bra senare.

Igår blev jag arg på Herkules. När jag väl sladdat färdigt i hagen och fått på Ramona grimman, och vänt henne om, la Herkules öronen bakåt och började jaga henne! Hon satte naturligtvis fart och sprang, och jag stöp mellan henne och staketet. Då var jag lite rädd faktiskt, för att hon skulle trampa på mig. Hur lätt hade inte det varit i mörkret.Dessutom kunde jag ju ha tappat taget i grimskaftet och hon sprungit iväg med det efter sig. För dig som inte vet, så kan hästen trampa på grimskaftet, få tvärstopp och bryta nacken. Annars hade jag nytta av både Ramonas storlek och Råsa när jag kanade som värst. Trots det stöp jag en gång till innanför grinden precis, men då stod Ramona still så det var ingen fara.

Löjliga i historian var, att jag invigde min nya fina jacka. Så min tanke var, att måtte jag inte få lera på den nu! Ridbyxorna är så gamla att det liksom inte gör så mycket...  

Igår var jag på två möten på jobbet. Det första gav bara förvirring kände jag sen igår kväll. Det andra var hur vi kan föra in musik i jobbet med de gamla, spela och sjunga med dem (inte för dem utan med dem!). Så idag kan jag tänka mig att det sjungs på avdelningen! Jag hade ledig dag igår så där blev det ttf, ha-ha! Tror jag åtminstone! Jag skulle vilja åka in till Plantagen och bunkra krukväxter nu till advent, men idag börjar jag jobba igen efter ledigheten. Och att köra in efter jobbet torsdag eller fredag, när jag slutar 15:00, är jag nog för feg för... Jag har blivit utskälld förr i jultrafiken i det kvarteret: det kom bilar och bilar och bilar och..... inte en chans att köra ut. Gubben i bilen bakom blev vansinnig och kom fram och skällde. Jaja, det är naturligtvis bara en fråga om hur många bucklor man vill ha på bilen. Och eftersom min bil ännu efter 9 år är buckelfri, så förstår ni hur fegt jag kör. Ha-ha  !

Jag har fått ett svar av en hygglig själ som heter Evelina, hur man mms-bloggar. Så om jag inte lyckas nu vet jag inte vad. Fick en tanke nu...kanske jag kan pröva det om inte annat...Njaa, vi får se...

Idag skulle jag stiga upp tidigt för att köra ner till Blekinge samt Tingsryd. Jag vaknade vid fyratiden fast det var ju att ta i, sen var jag vaken mellan sex och sju, men tror någon att jag steg upp? När klockan var en minut i sju tänkte jag att "bara en minut till" - nästa gång var den kvart över åtta!!

Ner till Blekinge kom jag i alla fall till slut. Skulle hämta klockan så den inte fryser sönder i vinter, och stänga för, ja vintern just. Men stannade bara en kvart, för där blåste kallt och småregnade. Inomhus var det sju grader!

På den ynka kvart jag var där, började det redan skymma (klockan var tre), och efter ett stopp i Tingsryd - har förresten köpt en ridjacka till vintern nu - så var det helt mörkt på hemvägen. Jag gillar inte längre att köra i mörker. Vid Bramstorp stannade jag och släppte förbi en kö på 17 bilar, varav 4 lastbil med släp, samt vid Stockö där körde 11 bilar förbi. Likväl hade jag en lastbil bakom mig sen efter Rottne, men den fastnade i guppen i B-torp .

Jag och bilen kom hem i ett stycke, det är jag glad för.

Nu ni har jag minsann putsat fönstren och satt upp nya gardiner! Det enda kniviga var hos fåglarna, där byter jag inte mer.