Tänk att datorn fick rätt! Den vägrade ju att skriva ut den där vägbeskrivningen till Österlens haflinger, och minsann, jag behövde den inte heller!

För jag hittade aldrig till gården, så det blev inget ridet utan bara en massa bilkörning. Jag ringde naturligtvis Rebecka som skulle leda turen, och hon ringde tillbaka 3 gånger, men jag kom ändå inte rätt. Visade sig till slut, att hon vägledde mig från Kivik, och jag var inte i närheten av Kivik. Jag körde efter eniros förslag till själva Ravlunda. Såg förresten inte en enda skylt till Ravlunda,så jag kan inte ha varit så nära som jag trodde. Jag såg havet en gång uppifrån höjderna,så då trodde jag att jag var i krokarna. Men nej.

Och som jag har längtat efter denna ridtur! Dumma människa som vanligt. Och hur många år jag velat se Haväng vet jag bara inte. Men det är väl inte för mig helt enkelt. Det var otroligt långa mil att köra hem, faktum är ju att jag satt i bilen och körde i ett sträck från halv elva till halv fem ungefär!

Kanske jag kan försöka åka dit nästa sommar, kanske... Men då måste jag ta reda på exakt var... där sprack det. Ägaren av stallet ringde just och beklagade det hela, och hon ska avveckla det hela till hösten. Jag blev erbjuden en ridtur imorgon, men sa inte att jag redan åkt hem, sa däremot att jag måste hem imorgon från Skåne. Jaja. De andra hade haft en fin tur iaf.

Kanske jag kan ta mig själv ner till Haväng nästa sommar. Utan häst och utan tid att passa, liksom... Men det var rätt skönt att hon ringde så har vi det avklarat... När jag beställde turen, fick jag numret till Rebecka för att ägaren själv inte skulle vara där. Men nu sa hon "Det var synd att du inte ringde mig för Rebecka är inte så säker på vägarna".

Jaa, snyft... Det är bara att packa för Västerås-resan och Utter Inn. Funderar på om jag ska ta en tur till, till Stall Sonakull. Samma hästras, och dit hittar jag ju!! Kunde väl ta en skymningstur denna gången, det är inte så långt heller när jag ska hem! Laura och jag! Jaja, jag hämtar mig väl... Men surt var det. Sen kan jag väl tycka, Rebecka sa att jag skulle svänga in på en smal grusväg, där det fanns en skylt med "Obehöriga motorfordon förbjudna". Sen fanns det en Haflinger-skylt nere vid gården. Är inte det lite osmart reklam, hur ska man kunna veta att man ska svänga in där det är förbjudet? Vore det inte bättre med en hästskylt där?

Nu ska jag snart iväg mot Skåne - om inte modet sviker. Eller så kan något annat svika, datorn har svikit mig till exempel! Det finns en förträfflig vägbeskrivning till dit jag ska på eniro,och den skulle jag då skriva ut. Så jag klickade på "skriv ut", och en ny sida med karta och själva vägbeskrivningen med stora bokstäver, visade sig. Men vad gjorde min dator? Jo, det blir ju en liten grön remsa längst ner, när den är full och försvunnit är sidan klar - nu har det gått en och en halv timme och sidan är fortfarande inte klar!!!

Så nu blev jag tvungen att skriva av alltihop för hand, tänk om jag då vetat det för länge sen, hade jag inte behövt ha datorn igång så himla länge.

Det verkar förresten avancerat att köra till Ravlunda, jag kanske fastnar längs vägen. Och hur gör man för att läsa beskrivningen och köra samtidigt? Andra säger att sådär håller inte jag på, sånt har jag kartboken till! Men de är ju klyftigare och förständigare än jag. Nu har jag 20 punkter jag ska hålla reda på, blir bra för var punkt jag avverkar.

De i P-ås kom inte den dagen jag fyllde, för då hade Kennert lagt sig vid halv sex på kvällen! Utan att veta varför, men eftersom Marie-Louise varit sängliggande en dag för knott-feber, gav vi Kennert den diagnosen med. Man kan bli så knottbiten att man får feber, det är fullt möjligt.

Klockan två ska jag vara i Ravlunda, en bra tid. Man får vara tacksam att jag inte skulle vara där vid typ nio på morgoen!

Jag fick förresten mail från Ramkvillabuss: jag hade blivit utvald till att få ett presentkort på 400:- mot att jag mellan den 23/6 - 4/7 beställde en tredagars resa som går i juli eller augusti. Så nu ska jag, helt ofrivilligt får tillstås, resa till Helsingfors sista helgen i juli! Den ofrivillige resenären. Men den helgen är jag åtminstone treledig, så jag kunde utnyttja presentkortet.

Detta innebär, att jag måste vara nervös hela juli månad ut. Eftersom jag alltid får sån ohygglig resfeber. Annars trodde jag, att bara semestern var slut skulle allt bli lugnt igen! Men nej, så var inte fallet.

Nu måste jag göra mig iordning och köra iväg. Usch vad jag är nervös för resan, både dit och hem (det är ju lika långt hem av nån anledning, och då får jag läsa beskrivningen baklänges dessutom). Däremot att rida ner till havet känns bara bra.