Idag har Britt och jag varit i Helsingborg på trädutställning. Detta betydde naturligtvis inte att det helt plötsligt stod en massa träd, där det inte brukar stå några i vanliga fall, som man skulle gå runt och se på, utan det hela var inomhus. Och inga trän växte där heller, men det var fina bilder (som man kunde köpa med hem som tavlor, likadana alltså, om man kunde avvara 3000:-/ tavla). Jag hade i så fall velat ha bilden på Världsträdet!

Och varför köpte jag den inte då, jag som är så jääädra rik??

Fast först när vi kom till Fredriksdal, gick vi och fikade! Först satt vi förstås ute som alla andra, sen när det började stänka så gick vi in och satte oss. Eftersom vi var först in (de andra väntade tills det regnade mer, hi-hi), fick vi de bästa platserna. Detta lönade sig helt plötsligt, för då i kassakön stod en man med knäskydd utanpå jeansen. Vi undrade vad det var för en himla turist, tills vi fick syn på sällskapet: en snygg kvinna med snygg rosa stickad kofta. Britt var allvarligt sugen på att gå fram och kommentera den, när kvinnan ifråga råkade vända sig om. Då såg Britt att det var programledaren för "Bonde söker fru", alltså Linda Isacsson! Där stod liksom hon på ca 3 meters avstånd från oss! Jag fick ju vända mig om och glo jag med, och visst var det Linda Isacsson.

Men jag ilade inte fram och tog kort på dem! Även en kändis måste få fika ifred. Och sen försvann de upp i rök, de var iaf inte där vi var. Hade vi stött på dem ute på området hade jag frågat om en bild däremot. I sitt sökande efter sittplats gick mannen förresten rakt förbi där Britt och jag satt.

Och vi undrar än nu varför han hade knäskydd. Det var alltså inte såna som ishockeyspelare har, utan såna som folk som kör rollerblades har. Ja, och så undrade vi vilken bil som var deras, hihihi...

Nöffen då? Jo, det gick 3 enorma grisar i en hage, och när vi kom dit la sig den ena för att gotta sig i en gyttjepöl. Jag hann ta två kort innan den reste sig upp igen - och detta för att skaka sig ordentligt! Eftersom jag stod för nära så fick jag min beskärda del gyttja på mig. Men det var det fler som fick...

Trädutställningen var intressant, den var väl värd resan. Sen gick vi i Rosenträdgården och nosade på rosor och pep över dem. När vi var nöjda körde vi genom regnskur efter regnskur hem till Älmhult igen, och där åt vi GOD grönsakssoppa med alla grönsaker från kolonin Farmen 41 i Bockatorp. Snacka om både närodlat och obesprutat! Sen klappade jag katten Wiola en stund, och så fick Dolly fnatt och började rusa med mig. Eftersom hon väljer väldigt noga vilka hon vill rusa med, så kände jag mig hedrad. Hon var en bekväm hund dock, som föredrog att rusa liggande i soffan. Sen fortsatte det på govlet, och bäst det var la sig gamla Molly i det. Efter det körde jag hem genom ett åskregn som varade några mil (jo, det blixtrade med). Inte förrän i Växjö upphörde det värsta, och andra sidan kom inget alls. Det kändes lite konstigt det med.

Idag satt jag och lyssnade lite på musiken som spelades på jobbet. Det var den här "Jag har inte tid"  tror jag den heter. En textrad lyder

"Men när du har levat ditt antal av år / när döden på tröskeln väntande står / när Han dig kallar från Livets Stig / ska du då svara "jag har inte tid"?".

Nej, troligen kommer jag väl att svara: nej det går inte, för den dagen jobbar jag.

Nu har jag jobbat färdigt en helg till. Den har varit rätt lätt och rolig, inte minst för att jag jobbade ihop med Inger igår kväll. Det var länge sen! Roligt är att hon är där så sällan, att hon hinner glömma saker och ting emellan, hi-hi! Hon fick bl.a mata sin f.d tant, det gick...som för oss!

Att Majvor ska sälja sitt hus slog ner som en bomb på avdelningen. Inger ville att jag skulle sms:a att hon vill köpa det, så det gjorde jag. Majvor svarade att det väl var för stort för henne, men Inger svarade då att hon ska skaffa sig fästman, så jag sms:ade tbx att hon skulle in och skaffa sig en fästman på Karl Oskar. Alla frågar mig vart hon ska flytta, precis som om jag kan veta det.

Mathilde har åkt med mig både igår och idag, det är ju otroligt att vi kan det, AMF och jag kan aldrig åka ihop en enda tur på helgerna. När M skulle cykla bort till mig idag kom det lite fint regn, som när hon cyklat halvvägs gick över till åskregn. Jag satt redan i bilen, och bäst det var kom en (blek) blixt. Då fick jag bry för M som var ute på cykel, men hon var nästan redan framme då. När vi kom till Rottne var himlen kolsvart där, och en gräslig blixt susade från molnen ner till marken (eller om det nu var tvärtom), följt av ett dån. Lina sa sen, att det åskat i två timmar, vilka hon spenderat under täcket.

När jag kom hem i eftermiddag, körde jag ut igen för att plocka blommor. Vet att det inte finns särskilt många längre, men renfanan finns! Jag tycker den är så fin, när alla andra blommor haft sin tid så står det i vägrenarna och lyser knallgult! Tog också några vita som jag inte vet namnet på (påminner om hundkex) och blåklockor, blev blåvitt (finskt), hi-hi! Iaf, den ena buketten renfana tog jag till kyrkogården. Ojdå, när var jag där sist? I våras eller? Rabatten var modell väldigt mycket ogräs... Ja, bara att börja röja, inte mer, och bäst jag grävde hoppade det upp en groda! Jag vet inte vem som hoppade högst, grodan eller jag. Mycket var överblommat (blir en tur till torget på lördag) som jag rev upp, med grodan som åskådare - den satt på kanten till rabatten med ena benet hängande ner i jorden. Till slut tog den ett hopp ner igen, och återigen vet jag inte vem som hoppade högst. Den var inte otäck på något vis, brun var den, men det var de oförberedda hoppen jag själv hoppade till av!

På alla andra gravar lyste massor av blommor i snygga färger, och jag såg nu att jag jobbar kvällen på onsdag, så jag pyser nog in till torget redan då.

Igår la jag mig igen, medan jag väntade på att klockan skulle bli nio som jag skrev om. Det komiska är, att prick 9:00 gick det antagligen förbi någon, som spelade låten "Reggae nights",  en riktigt skön låt ju! Det var verkligen härligt att vakna upp till den! Tack, vem det nu var!

Idag hade jag med fönstret öppet. Då blev jag väckt av sopbilen, som hämtade glas vid miljöstationen. Och ni vet väl hur de gör: lyfter upp den där igloon, och när den är över lastbilen öppnar de bottnen, och allt glas rasar ner! Det är effektivt ska jag säga!

Imorgon blir det väl väckarklockan, hellre det än krossat glas...

Jag undrar om det är någon som har några bra, fungerande spartips?? Behövs verkligen! Inte för att jag begriper vad jag gör för fel hela tiden, men pengarna tar slut, de försvinner fort som "en avlöning"!

Jag kan inte sluta köpa starka drycker, cigaretter eller godis, för det har jag redan gjort. Förresten var det ju bara godis jag köpte. Rökt har jag aldrig gjort. De enda fasta utgifter jag har är ju mat och bensin. Jag försöker undvika att tanka in i det längsta, men till slut måste man ju.

Ja, jag har snott in mig i någonting som jag dessutom inte vet vad det är.

Just nu kokar jag iaf krusbärsmarmelad. Det känns väldigt lyxigt och dumt i sammanhanget, men nu är det klart om fem minuter. Och man ska ju ta hand om bären också! Nu har jag förresten hällt lite marmelad på ett fat och satt i kylen, går det att dra ett streck genom det med en sked sen, så är marmeladen klar. Annars får jag koka det mer!

Huga vad jag var trött igår kväll förresten! Så mycket frisk gräsluft... Jag stannade till och badade på hemvägen, det var skönt det. Idag ser det ut som att man inte behöver besvära sjön med bad, såna regnmoln som det är däröver nu1 Man kan duscha ute med andra ord, hi-hi-hi!

Nu mina kära läsare har jag klippt gräset! Först hemma och nu i Lenhovda. Puh! Så jag har inget dåligt samvete kvar tills imorgon iaf.

Av allting i denna värld, sitter jag och väntar på att klockan ska bli nio! Det borde jag väl ändå inte göra, jag borde göra det jag ska nu! Saken är att jag skulle vilja äta frukost, och inleda den med en tallrik yoggi / fil, och det har jag ingen. Så går det när man inte går och handlar när man ska. Affären öppnar inte förrän nio, det känns som en anledning att ta sej till Norremark nästan... Vi får se. Känns ju som jag skulle kunna göra något annat sen efter nio ju!

Vad gjorde jag då på morgonen, mitt lata skrälle? Jo, jag steg upp typ kvart i fem och fixade kaffe och smörgås, och sen körde jag ut till Stigs brygga i B-holm och satt där och såg solen gå upp och dimmorna på sjön. Det var så vackert och fridfullt. Fast imorgon ska jag stiga upp en timme tidigare (ja, jag vet att jag jobbar kvällen sen!), för då är det ännu  mer dimma på sjön, och ännu mer att se den lätta och solen gå upp (hoppeligen)!

Ja, sen måste jag ju säga att jag inte gjort mer än idag! Ska väl en tur till Lenhovda och klippa gräs där. Gäsp ja, man får roa sig som man kan...

En tillbakasväng till helgen först (kan komma fler): när vi skulle kliva av, var det några från Dalarna som stod jämte mig. Den ena sa "ja det var när vi stanna där i Mariehamn, då hörde jag hur det durra och hoppa". Alltså hallå: man får inte en båt av Mariellas storlek att hoppa på vattnet! En liten motorbåt OK, de gör det verkligen om de får upp riktigt hög fart. Men en färja - nej.

Usch, jag har dåligt samvete för att jag inte varit i Lenhovda på så länge nu. Nu sen jag kom hem har det ju varit så fint väder, men inte åker jag dit för det om kvällarna. Hopplös jag är. Idag när jag började jobba vid tre, fick jag ont i huvudet (pannan). Det höll i sig ända tills jag skulle gå hem vid nio. Jag tänkte att det nog blev bättre när jag körde hem, men när jag kört en bit hade jag fått mer ont i stället. Inte kul alls.

Mina grannar Åsa och Stellan sa på förmiddan, att idag skulle de äntligen sitta ner och bara sola! Sen ikväll skulle de nog grilla. Vilka förrädare - jag skulle jobba jag! Och solade gjorde de förresten också, jag såg dem nog som andra plattfiskar i varsin solstol!   . Nu har förresten samhällets busliv kommit igång igen. Nu är sommarlovslediga skolbarn uttråkade, de har gjort allt men har mer ledighet kvar. Filippa hade fått ett tuggben men visste inte riktigt vad hon skulle göra med det. Hon har förresten bytt namn igen, nu till Flisaloppan. Hon har redan haft många smeknamn. Stackars gamla Moa kallas på sin höjd för - Moan. Jag har växlat tillbaka de där eurosen, sen tankade jag, he-he...

På jobbet gick det med bra, Lina och jag lyckades med en sak som jag och IG misslyckades med igår. Inte för att tanten blev gladare för det, men vi blev!