Efter att åtminstone bitvis nästan ha gått i väggen, så har jag ju nu börjat jobba igen, idag var andra dagen. Jag kom på idag att jag mådde dåligt från den 8/11 - 8/12 prick. Men nu börjar jag se framåt, var riktigt nervös inför att jobba kvällen idag men det gick bra. Om man säger med tanke på saker och ting... Inget sagt här! Nu vill jag se framåt med tillförsikt och lugn och tro att allt blir till det vanliga igen!

Och så chattar jag med Mia B, och får reda på att kommunen är HELT missnöjda med det jobb vi gjort, det som körde ner mig i botten, och nu på fredag kommer hon så att vi kan göra om alltihop igen! PÅ FREDAG! Inte "inom en vecka" eller så, utan en dag! Ja, en eftermiddag, dessutom! Och vips kommer gråten igen.

Ska detta då aldrig ta slut för mig??? Vart tusan ska det sluta?? Folk säger "sov ut nån dag". Jamen det är inte det som det handlar om! Jag sover inte dåligt!! Och jag är inte uppe och slarvar om nätterna så att jag inte orkar jobba dagen därpå. Men varför i helsike är de aldrig nöjda på kommunen????

Nu skrev jag till Mia B i chatten vad som hänt och hur det varit, samt vad som ev kan hända. Jag skrev också att det på intet vis är hennes fel om nåt händer, och vi avslutade med  att det kanske går bra om vi stöttar varann på fredag. Men det kan också bli en stor gråt-helg för mig igen. Och jag kan ju inte slita ut mina stackars vänner och bekanta. Som det känns just i detta nu, så blir det en gråt-helg. Iofs får man väl då vara glad att det "bara" är tredje advent. På söndag ska jag gå i kyrkan (det blir den tredje söndagen i advent som jag gör det!), och höra Örkenkören. I gamla kyrkan, det blir mäktigt!! Och på lördag ska jag köpa en kärve, det bara måste jag.

Jaja, vi får se vart detta bär hän.