Idag är jag visst kringränd av åskmoln... Både himlafenomenet och mänskliga på jorden så att säga...

Vaknade vid sjudraget, visste att jag inte hade någon müsli hemma så tänkte egentligen sticka iväg och köpa det. ICA här öppnade ju inte förrän nio...halva förmiddagen gången juuu innan man fick spisa!   . Men så steg jag inte upp förrän... hehehe, tjugo över tio! Var ganska trött faktiskt! Fick ge mig ner till ICA ändå, och då mullrade det i åskmolnet som var över Uppvidinge. Ja, sen höll det ju på länge och väl även om det aldrig kom upp här. Men det visste man ju inte då. Och jag gillar ju inte åsk.

Sen har jag passat mig för att gå ut på facebook pga en viss person, men idag tänkte jag mig inte för. Vips fick jag ett PM i chatten, och där hade vi åskmoln två. Vill säga det tycker nog inte den personen men det tycker jag. Så loggade ut lite kvickt igen. Och nu är jag här istället. Jag tycker det är jobbigt med folk man inte vet riktigt vad man ska förvänta sig av eller var man har! Folk man helt enkelt måste trippa på tå för! En annan fb-vän jag har, har en gång kallat vederbörande för "den perfekta". Och jag är ganska långt ifrån perfekt, herregud!!

Jag är slarvig och gör fel, inte med vilje men som den personen kan ju faktiskt tro det. I alla fall efter hur det låtit när saker hänt som jag ställt till när jag var i närheten så att säga.

Ja, och nu syns det som åskmoln över sjön igen. Ska hela denna dagen vara sån? Något att vara rädd för hela tiden (jag vet vad du har för åsikt där Knudsen!). Sluta gilla! Imorgon är det Bianca-och-Diezel-promenad igen, får väl släta ut mig då igen.

Sen har jag inte fått tag på någon husvakt för första semesterveckan heller, det känns ju också bra. Blir så när man inte tycker att man vill ta samma person varje år. Man vill ju inte slita ut folk.