Idag på morgonen, onödigt tidigt, tänkte jag köra mig ett ärende till annan ort. Men kommen till stan, andra rondellen, hade jag ändrat mig. Fast jag behövde tanka, kom jag på sen jag vänt i nån lämplig rondell, så tillbaka igen. Naturligtvis borde jag inte ha gjort detta som vanligt. För det var fortfarande mörkt ute, och vid ena pumpen stod en bil med tre män i, varav två var ute. Min första impuls var att sticka därifrån igen, men  man ska ju inte tro andra om ont. När jag stannat vid pumpen bredvid, kom en av männen fram till mig. Jag öppnade bildörren lite, och han frågade om jag sprechen deutsch. Nej det gjorde jag ju inte. Han kunde mycket tyska men knappt nån engelska, med mig är det tvärtom. Han behövde tanka men hade bara "money" och "no card!". Min impuls var igen att köra därifrån illa kvickt. Var det öppet? Jag klev ur bilen och låste den nästan innan jag kommit ur. Mannen viftade med "money" (nästan tusen spänn) med "no card!". Man måste ha kort där, går inte med kontanter, och butiken var inte öppen.

Nånstans i svadan, två gånger hände det, föreslog mannen att få låna mitt kort och tanka! Jag låtsades inte höra och förstå. Hmm, vad göra... jo, jag kom på att det finns ju två bensinstationer andra sidan rondellen, så jag pekade så att han förstod och hävdade att där kunde man tanka med pengar! (Har ingen aning i grund och botten). Mannen blev nöjd och kilade tillbaka till sin bil och körde iväg. Strax innan hade det kommit en bil till med en svensk man som skulle tanka. Jag tänkte att han kan väl inte vara farlig (iofs var väl inte de andra heller det), utan förklarade vad som hänt. Han tyckte inte heller att det var nån bra idé att tanka på mitt kort, "det får finnas nån måtta på vänligheten".

Jag tankade själv snabbt som ögat, for in i bilen och körde därifrån. En annan väg, så jag inte skulle synas från de andra mackarna. Hade helst velat gå in på Coop och se ljus och andra människor, det var ensamt att köra hem i mörkret, men tänkte sen att jag nog inte skulle vara kvar i de där kvarteren. Muntrade upp mig med, att alla bilar jag mötte som bländade ner, var snälla människor som ville mig väl!

Men jag var riktigt uppskrämd (fast knepet med halvljusen funkade!). Man ska ju vara tolerant och hjälpa dem, men var går gränsen som Gunde säger, för sig själv? De var utan bensin, min bil gick 26 mil till innan bensinslut så jag hade lätt kunnat köra ifrån dem. De var i knipa på ett sätt och behövde hjälp. Ja, jag vet inte om jag gjorde rätt eller fel. Hoppas de fick tanka till slut. Men i min värld var själva grejen väldig obehaglig.

Uppe och såg "Scream"  i förrgår kväll  + ingen sovmorgon igår  + 3-timmars promenad på eftermiddagen  + 1 portion thaimat  + nerbäddad under täcket i tv-fåtöljen pga att jag frös efter den där promenaden (i flera timmar) = total paltkoma. Jag skulle sett "Harry Potter"  i går kväll - nono. Jag sov mer än jag såg på tv. Ja, det var en riktigt bra film, man sov riktigt bra till den! Faktum är ju också faktum: när man sett en stund av den så blev det reklam, och då blundar man ju för att slippa se den om inte annat.

Idag körde jag in till Staden för att hitta något snyggt och nytt till nyår, Sensmoral:

1) drick inte kaffe nån timme innan du ska prova kläder. Det är så svårt att prova dem när man står med benen i kors. Svårt att koppla av med.

2) stora tjocka människor ska inte fira nyår, för åt dem finns inga sånadär kläder med "glitter och paljetter". Åtminstone inte i min storlek. Jag lyckades med god vilja pressa in mig i en glittrig väst, som var i stl 4446 - men sidorna, ja jag ska inte säga att de stod rakt ut, men de såg inte röken av varann i alla fall! Och då skulle man dessutom "knäppa" den högst upp med en hake och hyska. Till slut, efter flera affärer, hittade jag en "paljettig" tunika som inte bara gick runt mig, den lämnade dessutom luft emellan! Den kostade 150 kronor, mums. Ovanpå detta så går den att tvätta i vanlig maskin också, inte dåligt. Frågan är väl bara om jag inte ska ha den i tvättpåse så åtminstone de flesta paljetterna finns kvar efteråt. 

Förresten, var det inte idag det skulle bli oväder och man inte skulle ge sig ut i bil? Blev det ju inte. OK lite såphalka inne i samhället här, och så dimma, men annars?

Nu ska jag snart fröjda mig med lite julmat, mums eller hur! Ska koka potatis och göra Het currysås som jag ska skrämma upp några skivor julskinka med. Vore det nån fart på mig så gjorde jag en potatisgratäng. Vi får se, det kan jag göra en annan dag kanske.

Idag fick jag min träningsdagbok i postlådan. Den var väntad på, min nyårspresent till mig själv, ha-ha! Nu så måste jag ju skriva saker jag gjort där i, det går bara inte att ha tomma sidor. Så redan i dag - iofs var det vädret också - gick jag till B-holm och tillbaka, en nätt tripp på ett par, tre timmar. Det var lite kallt på hemvägen, får nog ta på ett par termobyxor nästa gång. Dessutom ska man inte dricka kaffe innan man går, det är helt klart.

Det kan man ha som mål när man kommer hem istället. Eller så ha med en kopp.

Jag hann med två önskningar där jag gick: att jag haft med kameran, och att bilen stått vid scoutstugan! Men nu var det inte så. Ska det gås så ska det gås hela vägen, det förpliktigar att man köpt träningsdagboken av Julia Svan!! Fast kameran var synd, det var så fint med isen, och på ett ställe lyste solen fram mellan träden och speglade sig i isen. Aja,. får tänka på det nästa gång. Nu fick jag gå och lyssna på isen istället, den råmade och lät hela tiden.

Nu börjar strax bilkaravanen här nerför backen. Fast det är inte så farligt i år, för många tar andra vägen. Tack för det! På så vis slipper jag några hundra iaf. Själv är jag sugen på typ nån kinesmat eller liknande... En tur till staden alltså... Sen klurar jag redan nu på maten till nyår, förvisso har de i P-ås frågat om jag kommer dit, men jag kan ju faktiskt ha med nåt mums, nån smårätt. De har billiga humrar på Lidl, hi-hi... Japp, det får bli morgondagens bry!

Aj aj aj Lucia: inga lussekatter! Tänk på att kineserna kan ta anstöt!

Efter att åtminstone bitvis nästan ha gått i väggen, så har jag ju nu börjat jobba igen, idag var andra dagen. Jag kom på idag att jag mådde dåligt från den 8/11 - 8/12 prick. Men nu börjar jag se framåt, var riktigt nervös inför att jobba kvällen idag men det gick bra. Om man säger med tanke på saker och ting... Inget sagt här! Nu vill jag se framåt med tillförsikt och lugn och tro att allt blir till det vanliga igen!

Och så chattar jag med Mia B, och får reda på att kommunen är HELT missnöjda med det jobb vi gjort, det som körde ner mig i botten, och nu på fredag kommer hon så att vi kan göra om alltihop igen! PÅ FREDAG! Inte "inom en vecka" eller så, utan en dag! Ja, en eftermiddag, dessutom! Och vips kommer gråten igen.

Ska detta då aldrig ta slut för mig??? Vart tusan ska det sluta?? Folk säger "sov ut nån dag". Jamen det är inte det som det handlar om! Jag sover inte dåligt!! Och jag är inte uppe och slarvar om nätterna så att jag inte orkar jobba dagen därpå. Men varför i helsike är de aldrig nöjda på kommunen????

Nu skrev jag till Mia B i chatten vad som hänt och hur det varit, samt vad som ev kan hända. Jag skrev också att det på intet vis är hennes fel om nåt händer, och vi avslutade med  att det kanske går bra om vi stöttar varann på fredag. Men det kan också bli en stor gråt-helg för mig igen. Och jag kan ju inte slita ut mina stackars vänner och bekanta. Som det känns just i detta nu, så blir det en gråt-helg. Iofs får man väl då vara glad att det "bara" är tredje advent. På söndag ska jag gå i kyrkan (det blir den tredje söndagen i advent som jag gör det!), och höra Örkenkören. I gamla kyrkan, det blir mäktigt!! Och på lördag ska jag köpa en kärve, det bara måste jag.

Jaja, vi får se vart detta bär hän.

För nåt halvår sen ringde jag en spålinje, jag hade mina skäl och ville veta hur det skulle bli året ut.

Svaret var otroligt - såhär i efterhand!

Det jag ringde om skulle gå bra, och så blev det också. Men så pratade spådamen länge om jobbet (hon trodde jag jobbade på kontor och det höll jag med om). Hon sa att jag hade redan mycket att göra, men att mycket och mer skulle läggas på enbart mig. Det skulle vara chefen som gjorde det! Jag fick verkligen se till att dela ut det på andra för annars skulle jag inte hålla och det skulle gå dåligt för mig.

Ja, och nu vet vi svaret... Det stämde exakt det hon sa. Utom att jag delade ut jobbet till andra, det... Fast endel har vi ju gjort gemensamt får man ju ändå säga! Och en sak gav jag bort helt, till den som åtminstone var på jobbet just då. Men visst är somliga av de där spåtanterna skickliga!

Nu går jag och lägger mej, nöjd och belåten i doften av nybakad kladdkaka (vit chokladkaka)!

Alla undrar vad som hänt, hela B-ås luktar bränt? "Jo" säger Lena helt kavat, "det är jag som lagar mat". (brandvarnaren gick igång).